Studie av koldioxidgradienter i havets ytskiktSofia SöderholmDenna studie bygger pÄ ett nyligen utvecklat instrument som har mÀtt koldioxidkoncentrationer pÄ tre olika djup i vattnet samt en nivÄ i luften. DÄ detta instrument var oprövat i vatten har en utvÀrdering av mÀtmetodens lÀmplighet för vattenmÀtningar utförts. Syftet med mÀtningarna var att undersöka ytvattnets vertikala koldioxidgradient för att med hjÀlp av denna kunna beskriva flödet av koldioxid mellan hav och atmosfÀr bÀttre. Detta flöde Àr en viktig del av den globala kolcykeln och en djupare förstÄelse för koldioxidflödets beteende kan i framtiden bidra till mer noggranna klimatprognoser. Hur de berÀknade flödena frÄn profilinstrumentet pÄverkas av temperaturgradienterna i vattnets ytskikt har Àven det studerats.

Studie av koldioxidgradienter i havets ytskiktSofia SöderholmDenna studie bygger pÄ ett nyligen utvecklat instrument som har mÀtt koldioxidkoncentrationer pÄ tre olika djup i vattnet samt en nivÄ i luften. DÄ detta instrument var oprövat i vatten har en utvÀrdering av mÀtmetodens lÀmplighet för vattenmÀtningar utförts. Syftet med mÀtningarna var att undersöka ytvattnets vertikala koldioxidgradient för att med hjÀlp av denna kunna beskriva flödet av koldioxid mellan hav och atmosfÀr bÀttre. Detta flöde Àr en viktig del av den globala kolcykeln och en djupare förstÄelse för koldioxidflödets beteende kan i framtiden bidra till mer noggranna klimatprognoser. Hur de berÀknade flödena frÄn profilinstrumentet pÄverkas av temperaturgradienterna i vattnets ytskikt har Àven det studerats.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka om det Àr möjligt att bygga en modell över innerörat med dess basilÀra membran. Om detta skulle visa sig vara möjligt, Àr nÀsta frÄgestÀllning hur en sÄdan modell skulle kunna fungera pedagogiskt och uppfattas av elever.Modellen som arbetet lett fram till Àr konstruerad som en lÄda, gjord av plexiglas, vilken skall motsvara en utrullad hörselsnÀcka. Som membran har en uppsÀttning gummiband anvÀnts. Vidare aktiveras modellen med hjÀlp av en högtalare som fÄr motsvara örats trumhinna. Det har visat sig att modellens membran beter sig pÄ ett sÀtt som liknar det basilÀra membranet i hörselsnÀckan.

PÄ grund av stora resistensproblem mÄste anvÀndningen av antibiotika i vÀrlden minska. För att kunna genomföra detta mÄste alternativa preparat börja anvÀndas. I detta arbete görs en utvÀrdering av fyra topikalt administrerade preparat som anvÀnds vid behandling av infekterade sÄr. De preparat som utvÀrderas Àr honung, jod, hydrofoba förband (Sorbact) och polyhexametylenbiguanid (PHMB). UtifrÄn de fakta och studier som finns tillgÀngliga i dagslÀget görs en utvÀrdering av preparaten utifrÄn deras effekt, hur toxiska de Àr och om de selekterar för resistens hos bakterier. Med hÀnsyn till detta ges svar pÄ frÄgan huruvida dessa preparat Àr lÀmpliga substitut till antibiotika vid behandling av sÄrinfektioner. Vid sammanstÀllning av studierna kunde det konstateras att tre av preparaten hade en baktericid effekt in vitro.

Syftet med arbetet Àr att konstruera en vardaglig jacka som fungerar oavsett vÀder, genom att undersöka krav och behov, kartlÀgga tillgÀngliga metoder, samt möjligheter att enbart anvÀnda ytbehandling som regnskydd. Kraven stÀlls genom att studera litteratur, samt genom en enkÀtundersökning. Metoderna att uppnÄ vattentÀta textilier kategoriseras i tre grupper; mikroporösa belÀggningar och laminat, hydrofila belÀggningar och laminat och vÀldigt tÀtvÀvt material. Dess egenskaper presenteras i rapporten, framförallt tÀtvÀvt material som visade sig vara det mest passande material för jackans syfte. Möjligheten att uppnÄ tillrÀcklig vattentÀthet med enbart ytbehandling testades genom att behandla olika bomullstyger, med ytbehandlingar av olika substanser.

Halten löst organiskt material (DOC) har under de senaste 20 Ären ökat i vÄra sjöar. Det har ocksÄ skett förÀndringar i karaktÀren. DOC stÀller till problem för vattenverk som anvÀnder ytvatten som dricksvattenkÀlla genom att det kan ge lukt, smak och fÀrg till vattnet. Det ger ocksÄ ett ökat behov av fÀllningskemikalier, större slambildning och större bildning av potentiellt skadliga desinfektionsprodukter. I och med förÀndringarna i halt och karaktÀr av DOC behöver nuvarande reningstekniker förbÀttras och nya tekniker utvecklas.I den hÀr studien undersöktes tvÄ konventionella reningstekniker; fÀllning med jÀrnklorid och fÀllning med aluminiumsulfat, samt tvÄ modernare tekniker; jonbyte med MIEXŸ och membranteknik.

Uppgiften var att framstÀlla aktivt kol (AK) med kemisk aktivering och undersöka hur de olika reaktionsbetingelserna pÄverkar dess kvalitetet. Parametrarna som reglerades var: temperatur 400, 450 och 500(°C), impregneringsbas KOH och NaCO3 och mÀngd impregneringsbas i förhÄllande till biomassan 1, 1,5 och 2 *mbio. mbio betyder vikten av biomassan och viktförhÄllandena var alltsÄ 1:1-, 1:1,5- och 1:2 (mbio : mlösning). Vidare hade lösningen en koncentration pÄ 20 vikts-%.I Kuba identifierades 2007-2010 de största miljöproblemen av CITMA (El Ministerio de Ciencia, Tecnología y Medio Ambiente de Cuba) som jobbar för att motverka dessa. Bland miljöproblemen fanns förorening av vatten, luft och land samt bristen pÄ vatten till jordbruket, industrier och privatpersoner pÄ grund av saltintrÄng och andra kontaminationer.Aktivt kol (AK) Àr ett högporöst material som anvÀnds för att separera hydrofoba molekyler frÄn vÀtske-, och gasströmmar för att rena dessa eller ÄteranvÀnda adsorbatet.

Detta examensarbete har utförts pĂ„ Örebro universitet och VĂ€sterdalarnas Mekaniska Industri AB (VMI) i Malung för Ehrlund Microphones.Ehrlund Microphones tillverkar mikrofoner med sin patenterade kapsel, som bland annat bestĂ„r utav ett triangulĂ€rt membran.Under examensarbetets tid var en ny mikrofonmodell under utveckling. MĂ„let med examensarbetet var att bistĂ„ Ehrlund Microphones med utförandet av tester och mĂ€tningar, samt att komma med förslag till förbĂ€ttringar pĂ„ den nya konstruktionen.PĂ„ VMI i Malung, dĂ€r kapslarna tillverkas, finns ett mĂ€tlabb som Ă€r till för att mĂ€ta kapslarnas frekvenssvar. MĂ€tutrustningen i detta labb har installerats och konfigurerats för den mĂ€tmetod som har tagits fram för att verifiera kapslarnas frekvensgĂ„ng.Slutsatsen av undersökningen huruvida skyddsgallret pĂ„verkar mikrofonens frekvensgĂ„ng, Ă€r att den volym luft som ryms innanför skyddsgallret har större betydelse för frekvensgĂ„ngen Ă€n vad den geometriska utformningen av gallret har.Med stor sannolikhet kommer den nya transistorbaserade mikrofonmodellen att ha ett bĂ€ttre signal/brus-förhĂ„llande Ă€n vad som visas i detta arbete, eftersom testerna har utförts pĂ„ en prototyp i utvecklingsskedet..

I den h?r studien unders?ker f?rfattaren hur man kan bli ?kta i sitt s?nguttryck. Dels genom en lyssningsanalys d?r f?rfattaren lyssnar p? s?ngare som hon anser ?r ?kta. S?ngarnas uttryck analyseras sedan f?r att komma fram till de kvaliteter och f?rm?gor de besitter och, till stor del, har gemensamt f?r att upplevas autentiska.

I denna uppsats underso?ks spra?ket i 18 domar fra?n Uppsala tingsra?tt. Syftet a?r att ta reda pa? hur va?l domarnas spra?k motsvarar de klarspra?kskrav som sta?lls pa? myndighetstexter idag. Ha?lften av domarna a?r skrivna a?r 2004 och den andra ha?lften a?r 2014, vilket mo?jliggo?r en diakron ja?mfo?relse domarna emellan.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka sa?ngla?rares uppfattningar om huruvida duettsa?ng med deras elever bidrar till elevers sa?ngliga utveckling, na?got som engagerar oss som snart utexaminerade sa?ngla?rare. Den teoretiska utga?ngspunkten a?terfinns i det sociokulturella perspektivet da?r ma?starla?ra och la?rostilar inkluderas. Det hermeneutiska fo?rha?llningssa?ttet genomsyrar underso?kningen.

Denna studie unders?ker vilka typer av l?sutmaningar som vuxna personer med epilepsi vanligen upplever, vilka typer av texter de upplever som mest utmanande samt vilka textanpassningar som skulle kunna underl?tta l?sf?rst?else f?r denna grupp. Studien bygger p? tidigare litteratur och forskning samt en enk?tunders?kning d?r 49 deltagare med epilepsi besvarade b?de flervals- och fritextfr?gor. Resultaten visar majoriteten av deltagarna upplever f?rs?mringar i kognitiva funktioner s?som minne, koncentration och spr?klig bearbetning efter sjukdomsdebuten. Vanliga uttryck f?r dessa sv?righeter ?r l?ngsammare l?sning, behov av att l?sa om texter flera g?nger och sv?righeter att minnas inneh?ll.

TV-apparater och kringutrustningar a?r numera ofta Internetanslutna och har inbyggda webbla?sare som fungerar som en plattform fo?r HTML5- applikationer med JavaScript, vilket har lett till att utbudet av applikat- ioner som finns tillga?ngliga pa? dessa plattformar o?kat explosivt de senaste a?ren. Tyva?rr lider dock ma?nga av da?lig prestanda med avseende pa? datao?- verfo?ring och anva?ndargra?nssnittet upplevs ofta som segt eftersom ha?rd- varan inte kan ma?ta sig med en modern dator. Det ha?r examensarbetet underso?ker vad som kan optimeras pa? na?rverkssidan.

Kundomd?men har blivit v?sentligt f?r att best?mma vilket f?retag man vill best?lla varor och tj?nster fr?n (Pollach 2006:2). Positiva kundomd?men kan vara avg?rande f?r ett f?retags ?verlevnad. Men det ?r n?st intill om?jligt att bedriva verksamhet utan att l?mna en enda kund otillfredsst?lld.

Va?rlden sta?r info?r en av de kanske sto?rsta utmaningarna na?gonsin, att begra?nsa ma?ngden va?xthusgaser i atmosfa?ren till ha?llbara niva?er. Fo?r att uppna? detta ma?ste alla delar av samha?llet effektivisera och begra?nsa sin energi och resursanva?ndning.I detta kandidatexamensarbete har ett av A?sbacka Tra?dga?rds va?xthus i So?derhamn studerats fo?r att underso?ka mo?jliga investeringar till reduktion av den energianva?ndning som idag ra?der. De energireducerande a?tga?rderna har simulerats med programvaran IDA ICE 4.6 och da?refter analyserats och ja?mfo?rts med varandra.